Tyfonen Hayian

Människornas lidande efter tyfonen Hayian i Filippinerna berör mig enormt. Jag känner så med dem, och vet precis hur de känner. Dödsångest, rädsla, utsatthet, kamp, ovisshet. Det påminner mig så, som också mycket annat, om mina egna upplevelser i tsunamin. Jag måste skriva några rader om deras fruktansvärda öde, även om jag har så svårt för att uttrycka mig i bloggform. Så lätt att misstolkas. Jag hoppas innerligt att hjälp når fram.

Bortom alla hemskheter som händer, eller rättare sagt parallellt med, har jag själv i mitt priviligerade liv haft en händelserik och rolig dag med fina möten och musik. På väg till Malmö stannade jag till för ett möte med Lionskillarna som anordnar en stor välgörenhetsgala (för tionde året i rad). De startade insamlingar och har hjälpt många barn på bl.a. Sri Lanka efter tsunamikatastrofen 2004 (som jag själv drabbades i) och nu frågade de om jag ville medverka i nästa års gala. Det vill jag såklart gärna:)! Det känns mycket bra att vara med och samla in när man vet hjälpen verkligen når fram. Jag hann också med en kort intervju och fotosession med trevliga Carolina, reporter från Skånskan, och reportaget kommer visst i morgondagens tidning.